Hur ser kvävetoxicitet
•
Cyanväte (HCN)
HCN, Cyanväte (Vätecyanid)
Namn PRTR | Cyanväte (HCN) |
CAS nr | 74-90-8 |
Molekylformel | HCN |
Cyanväte är en färglös gas eller vätska (kokpunkt 26°C) som doftar bittermandel.
Användning
Vätecyanid framställs industriellt men är även en biprodukt vid vissa förbränningsprocesser (koksugnar och annan förbränning).
Ämnet används vid produktion av syntetfibrer, plaster, pesticider och färgämnen samt i kemisk syntes1. Cyanväte används också som bekämpningsmedel mot insekter, leddjur och mindre ryggradsdjur, samt i råttgift2.
Cyanväte är en omvandlingsprodukt av cyanogena glykosider – toxiner som finns i bland annat växter varav vissa är livsmedel, till exempel kassava, aprikoskärnor och linfrö3.
Källor och spridningsvägar
Cyanväte bildas när material som innehåller kväve brinner, till exempel nylon, ull, gummi och polyuretan4 . Ämnet finns också i bland annat tobaksrök.
Den viktigaste spridningsvägen är via luft och
•
Övergödning och algblomning
Stöd vårt arbete för ett friskare Östersjön!
Bli ÖstersjöfadderDelta i insamlingen
Övergödningen är en av de största utmaningarna för Östersjön idag. Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen bidrar till.
Hela Östersjön har idag problem med övergödning, och Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. Övergödning uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet. Det är de 90 miljoner människor som bor inom avrinningsområdet som påverkar Östersjön med växtnäringsämnen som slutligen hamnar i havet. Utsläppen av växtnäring kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Utsläppen från land har minskat på senare år, men måste sjunka ytterligare för att stoppa algblomningar, syrebrist och bottendöd.
En dödlig kedjereaktion
Växtnäringen som rinner ut i Östersjön bidrar med nästan en miljon ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor per
•
Kväveoxider
Bakgrund
De kväveoxider som behandlas här är kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2). Vid förbränningsprocesser bildas primärt kvävemonoxid som sedan oxideras till kvävedioxid i luften. Trafiken är den huvudsakliga källan till exponering för kvävedioxid utomhus i tätorter. I hem med gasspisar eller gaseldade varmvattenberedare är koncentrationen av kvävedioxid i allmänhet högre inomhus än utomhus.
Utomhuskoncentrationen av kväveoxider är högre i tättbebyggda områden, under rusningstid och på vintern (när uppvärmning behövs) samt när vindhastigheten är låg. Utsläppen av kväveoxider har minskat kraftigt sedan katalysatorer och skärpta avgaskrav infördes under 1980-talet, men ligger på en konstant nivå sedan 2012, delvis beroende på den ökande andelen dieselbilar i trafiken som släpper ut mer kväveoxider än bensindrivna fordon.
Bedömning av hälsoeffekter
Kvävedioxid (NO2)
Det finns inga klara bevis för att kvävedioxid är carcinogent, baserat på utvärdering