Hur såg ett långhus
•
De vikingatida husen såg nästan likadana ut vart man än kom.
| 1. Väggar av korsvis lagda knuttimrade stockar 2. Takbjälkar 3. Bjälkar, ej inbyggda. Användes för att hänga upp saker i. 4. Tak, remsor av björknäver. 5. Takbeläggning av torv. |
Hela huset var en enda lång hall med packat jordgolv. Det fanns en dörröppning, men inga fönster. I taket släpptes solljus in genom ett rökhål. Mitt i hallen brann en eldstad, ofta dag som natt. Då den inte var tänd måste det ha varit ganska mörkt inomhus.
| Träl som mal mjöl med en malsten. Det finaste mjölet fick man när man använde lavasten från Tyskland. |
| Brödkakor. |
| Hus från Island, som är inbyggda i kullar. Island hade inte så gott om skog, och man byggde därför husen i de material som fanns till hands. Genom att bygga så här utnyttjade man också jordvärme • Långhus (byggnad)Långhuset är den byggnadstyp som framför alla andra förknippas med nordisk forntid. I stora delar av Nordeuropa var den allmän från neolitikum till början av medeltiden. Konstruktion[redigera | redigera wikitext]Långhuset byggdes med ett antal pålrader – dels längs långsidorna och gavlarna, dels bärande pålar inuti huset. Olika takstolskonstruktioner avlöste varandra. Det långa inre rummet kunde uppta hela husets längd eller delas av i olika avdelningar. Långhus gjorde verkligen skäl för namnet – upp till 30 meter långa eller mer var ingen ovanlighet. Större långhus kunde vara så stora som 50 meter, men även exempel på uppemot 80 meter långa hus finns i Norge. Karaktäristiskt för långhuset är vindögat, rökgångens öppning ovanför gaveln, som lånat sitt namn till ordet för fönster i såväl gaeliskan (fuinneog), norskan (vindu (bokmål), vindauga (nynorska)), danskan (vindue) som engelskan (window). Huset hade alltså en eldstad i mitte • Hur såg en vikingagård ut?Vikingarna byggde helst sina hus i söderläge för att få så mycket värme från solen som möjligt. Helst skulle det vara på en torr moränbacke där inte fukten kom upp genom jordgolvet underifrån. Huset skulle ligga nära åkrar, ängar och någonstans att få vatten från. Gärna en å eller älv man kunde fiska i. De jordar man plöjde var sandjordar i sluttningar. Vikingarna hade inga plogar som kunde plöja upp lerjordar på gamla havsbottnar. Man odlade främst: korn till ölbryggning, råg till bröd och ärtor till mat. Havre odlades till djuren. Vete var ovanligt trots att det var ungefär lika varmt på vikingatiden som det har blivit i nutid. Det korn och råg man fick över användes till välling och gröt. I början av vikingatiden var långhus vanliga. Alla bodde i ett enda stort hus, där även djur som häst, kor och grisar bodde i ena ändan. I slutet av vikingatiden är det vanligare med specialiserade hus som brygghus, stall, grishus osv. Smedjan brukade alltid ligga |