Hur beräknar man flöde
•
Affinitetslagar för fläktar
Vid oförändrad arbetslinje gäller för varierande varvtal följande samband vid fläktdrift:
q = Luftflöde (m^3/s)
n = Varvtal (varv/min)
p = Tryck (Pa)
P = Fläkteleffekt (W)
Konst = konstant
För att bestämma prestanda för en given maskin vid olika varvtal gäller således:
Eleffekten för en fläktmotor kan beräknas med hjälp av följande ekvation:
U = Spänningen mellan faserna
I = Fasströmmen
cos Ψ = effektfaktorn (kan avläsas på motorns märkskylt)
Effektfaktorn, cos Ψ, bör inte understiga 0,85 för motorstorlekar mindre än 1,5 kW och inte understiga 0,90 för motorstorlekar som är över 1,5 kW. Motorer som är större än 22 kW skall direktkompenseras.
För beräkning av en elmotors effekt kan en tångwattmeter eller en tångamperemeter användas för att bestämma okända variabler. De ekvationer som används vid effektbestämning kräver uppmätta värden på spänningen U, strömmen I och effektfaktorn cos φ. V
•
Modeller för att beräkna vattenföring
Hydrologiska modeller används för att beskriva bland annat snö, vattenflöden, markfuktighet och vattenkvalitet. Modellen beskriver landskapet utifrån vad som påverkar vattnets väg. Det är sådant som sjöar, vattendrag, jordmån, markanvändning och om det finns mänsklig påverkan, exempelvis regleringar och vattenuttag.
Temperatur och nederbörd är viktig indata till modellen och behövs för att beräkna korrekta vattenmängder och om vattnet dunstar eller lagras som snö.
Mätningar av vattenföring och vattenkvalitet viktiga
För att veta att modellen beskriver exempelvis vattenföring och vattenkvalitet tillräckligt bra, behövs observationer. Dessa används för att ställa in modellen. Man säger att man kalibrerar den.
Observationer kan också användas för att se hur bra modellen går. En utvärdering som visar S-HYPE-modellens beräknade värden jämfört med observationer finns att titta på i vattenwebb.
Grundekvation för modeller
Vattenba
•
Sannolikt flöde
Beräknar det sannolika flöde för en tappvattenledning.
Förklaringar
Största enskilda normflöde
Avser det största enskilda tappställets normflöde vanligtvis mellan 0,1-0,3 l/s.
Medelflöde
Avser medelflödet genom den aktuella ventilen vilket i normala fall kan ses som en konstant.
Sannolikhet
Avser sannolikheten för att medelflödet används under toppförbrukningen. Kan i normala fall ses som en konstant.
Summa normflöde
Summa av tappvattnets normflöden i ledningen som ska dimensioneras.
Konstanta flöden
Summan av de eventuella konstanta tappvatten flöden som finns i systemet.
Osäkerhet
En korrektionsfaktor baserad på hur stor osäkerhet i hur ofta det dimensionerande flödet överskrids. Under normala förutsättningar sätts osäkerhet till 0,001.
| Osäkerhet | Korrektionsfaktor |
| 0,01 | 2,3 |
| 0,001 | 3,1 |
| 0,0001 | 3,7 |
Sannolikt flöde
Det flöde som går genom ledningen vid en godtycklig tidpunkt även vanligen kallat dimensionerande flöde.