Hur görs mat i
•
Historia om mat, kryddor och matvanor
Kategori
Bild: Jastrow
Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Romersk mosaik från 100-talet e.Kr.
Vår mat har format den civilisation vi lever i. De första människorna av vår art, homo sapiens, levde som samlare och jägare. De samlade ätliga växter och rötter och jagade små och stora djur. Men människorna producerade ingen egen mat förrän människan började bli bofast, omkring år 10 000 f.Kr. I små byar odlade invånarna säd och födde upp djur för att få mjölk och kött. Att människan började producera sin egen mat kallas ibland jordbruksrevolutionen och är en av de största förändringarna i historien om människans föda.
Vår mat har format den civilisation vi lever i. De första människorna av vår art, homo sapiens, levde som samlare och jägare. De samlade ätliga växter och rötter och jagade små och stora djur. Men människorna producerade ingen egen m • Under kvällen får du lära dig allt du behöver veta om förmånliga och näringsrika basvoror, samt många tips på i vilka recept de kan användas. I kursens pris ingår ett även ett receptkompendium. Du har även under hela kvällens lopp möjlighet att ställa frågor. Som kursdragare fungerar Marthaförbundets ekonomirådgivare Marina Nygård och hushållsrådgivare Toni Rautakoski. Marina och Toni ser framemot att lära ut allt det senaste om hur man fixar den förmånliga maten genom innovativ matlagning och veckoplanering. Under kursen lär du dig: Inga förhandskunskaper behövs men vi vill gärna ha din anmälan senast den 18 oktober. Kursen ordnas digitalt via Microsoft Teams. Pris: 15 euro för marthor och 20 euro för icke-marthor Läs mera och anmäl • I skollagen står det att eleverna i grundskolan erbjudas näringsriktiga skolmåltider. I gymnasieskolan finns det däremot inget krav på att det ska serveras skolmåltider, även om de flesta kommuner och skolor ändå väljer att göra det. Det är kommunen eller styrelsen för den fristående skolan som beslutar om vilken mat som ska serveras och hur serveringen ska gå till. I många kommuner har man en gemensam matsedel som följs i alla skolor, medan det på andra ställen är varje skola som får bestämma sin matsedel. Måltiderna är ett tillfälle för elever och lärare att mötas och prata med varandra, och de kan också vara ett bra tillfälle för eleverna att lära sig saker. Till exempel kan man diskutera hur transport av livsmedel och matsvinn påverkar klimatet, vad man äter i olika kulturer och inom olika religioner, vad kr
Lär dig göra förmånlig mat!
Mat i förskolan och skolan
Grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan
Vilken mat ska serveras?
Använd måltiderna som ett pedagogiskt verktyg