Hur delas året
•
Årstid
Årstiderna är inom väderförhållandenaårets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter.[1] Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen cirka 20–21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet cirka 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen cirka 22-23 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för astronomisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder till exempel i Sverige, Finland, m.fl. [källa behövs] En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli,
•
Datum
Ett år är 365 dygn. Året delas in i fyra kvartal. Varje kvartal består av tre månader.
Månaderna är olika långa:
| Månad | Antal dygn |
| Januari | 31 |
| Februari | 28 |
| Mars | 31 |
| April | 30 |
| Maj | 31 |
| Juni | 30 |
| Juli | 31 |
| Augusti | 31 |
| September | 30 |
| Oktober | 31 |
| November | 30 |
| December | 31 |
Ungefär vart fjärde år är ett skottår. Då har februari 29 dygn och året är totalt 366 dygn långt.
Året delas även in i 52 veckor.
Ett datum, till exempel den dag då skolan slutar eller din födelsedag, kan skrivas på olika sätt.
Den 12 juni 2015 kan skrivas:
- 12 juni 2015
- 12/6 2015
- 2015-06-12
Tänk på att i olika länder skriver man datumen på olika sätt.
•
För Fanerozoikum finns också en betydligt mer detaljerad indelning i eror, perioder, epoker och åldrar (eng. "ages"). Fanerozoikum indelas således i de tre erorna Paleozoikum, Mesozoikum och Kenozoikum, vilka i sin tur indelats i perioderna Kambrium, Ordovicium, Silur, Devon, Karbon, Perm, Trias, Jura, Krita, Tertiär och Kvartär. Denna indelning växte fram i England under 1800-talet och baserade sig på de fossil som var typiska i sedimentära bergarter från de olika tidsperioderna. Gränserna mellan åtminstone en del av dessa perioder markeras av massutdöenden av olika livsformer, exempelvis dinosauriernas utdöende vid gränsen Krita-Tertiär, troligtvis förorsakat av ett katastrofalt meteoritnedslag. Efter dessa massutdöenden tog evolutionen ny fart, och nya livsformer utvecklades.
Den tidsskala som utvecklades i England var ursprungligen en relativ tidsskala, men med tiden har man satt absoluta åldrar på gränserna mellan de olika geologiska perioderna genom radiometrisk dat