Drogtest hur länge

Vanliga frågor och svar om drogtest, alkohol och läkemedel

• • Hur fungerar drogtest i hår?

    Narkotika och läkemedel lagras i hår och kan därför spåras under betydligt längre tid än i urin eller blod. Håranalys kan därför ge värdefull information om tidigare intag – från några veckor till flera månader bakåt i tiden.

    När en person tagit en drog, till exempel narkotika eller läkemedel, cirkulerar den i blodet och når även de små kärlen i hårsäcken. Substansen i drogen lagras in i håret och följer sedan med när håret växer och flyttar sig längre ut från hårbotten. På så sätt bildas en kalender över intag bakåt i tiden. Det innebär att håranalysen kan visa när en person använde en drog senast – så långt som flera månader bakåt i tiden. Generellt sett växer håret ungefär en centimeter per månad, men det kan variera från person till person.

  • Vilka prover utför Rättsmedicinalverket alkohol- och droganalyser på?

    RMV utför analyser av drogtester i blod, urin och h

    •

    Hur länge kan man spåra droger i kroppen?

    Narkotika

    Den testmetod som kan spåra droganvändning allra längst tillbaka i tiden är hårtester. I Sverige utförs sådana enbart vid Rättsmedicinalverket (RMV). I hårstrån kan spår av läkemedel, narkotika, nikotin och alkohol påvisas. Hårstrået fungerar som en kalender över vad en person fått i sig under lång tid tillbaka i tiden. Hur lång tid beror på hårets längd. Hårtester används när det är av intresse att skapa en bild av ett tidigare missbruk, exempelvis vid läkemedels- eller narkotikarelaterade dödsfall. Metoden är även användbar vid förgiftningsfall, eftersom det går att spåra exponering för olika gifter långt bak i tiden.

    Efter hårtester följer i fallande tidsordning tester av urin, svett, blod och saliv. Vanligast är urintester, bland annat eftersom det finns fler och enklare metoder för att spåra substanser i urin än i andra provmaterial. De ämnen som ska spåras finns också kvar längre i urin än i blod.

    De vanligaste missbruksan

    •

    Laboratorieanalyser av substanser vid beroendetillstånd
    

    Internetdroger

    Med så kallade internetdroger (3-5) (även ”designer drugs”, ”smart drugs”, ”legal highs”) avses syntetiska eller växtbaserade substanser med psykoaktiva effekter liknande till exempel cannabis, amfetamin eller LSD, men som i många fall inte omfattas av en juridisk klassificering som narkotika eller hälsofarlig vara.

    Drogerna säljs under olika produktnamn, och ingående ämnen eller halter framgår inte alltid av innehållsförteckningen vilket medför uppenbara risker för överdosering. Innehållet i en och samma produkt kan dessutom variera över tiden. Målgruppen för internetdroger är främst ungdomar och unga vuxna, men internetdroger nyttjas även av erfarna narkotikamissbrukare som komplement eller alternativ till etablerade illegala droger.

    Internetdroger är svåra att upptäcka vid rutinmässig traditionell drogtestning med snabbtest (urinstickor) då endast ett fåtal substanser kan påvisas. Det är därför viktigt at