Hur stöder bönder


  • Investeringsstöd lantbruk
  • Stöd till unga jordbrukare
  • Eu bidrag åkermark
  • hur stöder bönder
  • Jordbrukspolitik

    WWF vill Reformera EUs JORDBRUKSPOLITIK

    EUs gemensamma jordbrukspolitik Common Agricultural Policy (CAP) i sin nuvarande utformning bidrar inte till ett långsiktigt hållbart jordbruk. Det krävs en genomgripande reform där Pelare 1 – gårdsstöden, tas bort och ersätts med stöd till de lantbrukare som producerar kollektiva nyttigheter. Det krävs även rättvisa regler som gäller för alla. I stället för att som idag dela ut arealbaserade stöd oberoende av prestation ska stödet bygga på att åtgärder genomförs för att nå gemensamma mål.

    WWF anser att CAP bör baseras på fyra principer:

    Förorenaren betalar

    Principen om att förorenaren betalar innebär att den som orsakar skador i miljön ska betala uppkomna samhällsekonomiska kostnader. Konkurrens ska ske på lika villkor och det finns ingen anledning att betala någon för att följa lagarna, vilket sker med dagens jordbrukspolitik.

    Kollektiva nyttigheter

    Principen om att gemensamma resurser ska användas för kollektiva nytt

    EU-beslut ger länder möjligheten att fördubbla statsstödet till bönder

    EU-kommissionen beslutade på tisdagen att höja gränsen för hur mycket stöd medlemsländerna får ge till jordbrukare utan förhandsgodkännande. Det nya taket blir 50 000 euro per företag under tre år, en fördubbling från tidigare 25 000 euro. Ändringen, som gäller till 2032, införs mot bakgrund av inflationen och de höga råvarupriserna inom jordbrukssektorn. 
    – De ändrade reglerna om små stödbelopp till jordbrukssektorn kommer att hjälpa jordbrukarna att klara inflationstrycket och de höga råvarupriserna. De höjda taken för undantag innebär att EU-länderna nu kan ge mer stöd på ett snabbare och enklare sätt, sade EU-kommissionens vice ordförande Teresa Ribera i ett uttalande. 

    Tidigare i år, efter omfattande bondeprotester i flera EU-länder, kom en serie EU-beslut som att dra tillbaka förslaget om att halvera mängden bekämpningsmedel i jordbruket till år 2030,  att begränsa viss jordbruksi

    Världens livsmedelsproduktion måste fördubblas till 2050 för att försörja en växande befolkning med ändrade matvanor. Jordbruket måste också hantera klimateffekterna på den biologiska mångfalden, marken och vattnet och tillgodose efterfrågan på den globala marknaden.

    EU:s jordbrukspolitik har ändrats många gånger de senaste årtiondena för att hjälpa bönderna att klara utmaningarna och ta hänsyn till nya attityder och förväntningar. Politiken omfattar bland annat livsmedelskvalitet, spårbarhet, handel och åtgärder för att främja våra jordbruksprodukter. EU ger bönderna ekonomiskt stöd, uppmuntrar till hållbara och miljövänliga metoder och arbetar för en levande landsbygd.

    EU:s olika institutioner bidrar tillsammans till att utforma, genomföra, övervaka och utvärdera politiken. Nationella och lokala myndigheter genomför EU-lagstiftningen. Medlemsländerna får pengar från EU-budgeten enligt regler som bestäms på EU-nivå. EU kontrollerar också hur lagarna tillämpas och hur effektiva de