Förklara hur en rättegång

En rättegång kallas på domstolsspråk för huvudförhandling. Huvudförhandlingarna i brottmål ser väldigt lika ut avseende upplägg och innehåll.

Våra stödjare finns på plats på domstolen för att hjälpa dig, men nedan finner du en översikt av vad som händer i en huvudförhandling.

Rättegången brukar gå till på följande sätt:

1. Målet ropas upp. Protokollföraren ropar på målet via domstolens högtalarsystem genom att säga ”Rätten håller huvudförhandling i mål mellan åklagaren och NN. Förhandlingen hålls i sal X” eller liknande.
2. Ordföranden inleder. Ordföranden inleder förhandlingen med att kontrollera vilka som är närvarande och stämmer av med parterna om det finns några förhinder att förhandlingen hålls.
3. Åklagaren presenterar åtalet. Åklagaren går igenom det som står i åtalet, som kallas för stämningsansökan.
4. Försvaret svarar på åklagarens stämningsansökan. Den tilltalade får ge sin inställning till varje åtalspunkt, helt enkelt säga om hen

   •

   Den som aldrig har varit i domstol vet inte hur en rättegång går till. Det kan vara nervöst och kännas obehagligt. Läs om käromål och svaromål och om hur förberedelsen och huvudförhandlingen går till och vad syftet med rättegångens olika delar är.

   Innehållsförteckning:

   Vad är en rättegång?

   Egentligen är en rättegång gången i rätten, eller med andra ord processen i domstolen. I många sammanhang används ordet rättegång för att beskriva det sista sammanträdet i domstolen – den dag eller de dagar då parterna träffas i domstolen och lägger fram sin sak. Detta är dock missvisande. Rättegången är hela processen, från det att målet anhängiggörs till det att dom eller beslut meddelas.

   Käromål och svaromål

   Det finns två parter i rättegången och dessa kallas käranden och svaranden. Käranden är den som går till domstolen och kräver något. De uppgifter som käranden lämnar om vad som han eller hon kräver och varför kallas för käromål. Svaranden är den som blir krävd på något och de uppg

   •

   Rättegång

   Du får en kallelse till rättegången

   Du får en kallelse  till en rättegång om du ska förhöras om det som hänt eller om du har begärt skadestånd. I kallelsen från domstolen står det vilken tingsrätt du ska till och vilken dag och tid som rättegången ska äga rum.

   Tillsammans med kallelsen skickar domstolen också ett delgivningskvitto. Det är ett bevis på att du har tagit emot kallelsen och alltså blivit informerad om rättegången. Du ska skriva under och skicka tillbaka delgivningskvittot till domstolen.

   Om du får en kallelse måste du komma. Kontakta domstolen om du blir sjuk eller inte kan närvara av någon annan anledning. Domstolen beslutar då om du måste komma eller inte. Om du inte kommer och saknar giltig anledning till det kan du tvingas betala en avgift som kallas vite. I kallelsen står det hur stor avgiften är.

   Vad händer under rättegången?

   Domaren hälsar först alla välkomna och kontrollerar att alla finns på plats. Som brottsoffer kallas du under