Hur är vävnader
•
Ny teknik ger viktig kunskap om hur vävnader utvecklas
– Förut var det möjligt att undersöka varje cell för sig, men då förlorades all information om var cellerna befann sig och hur de kan ha interagerat med varandra. Med denna teknik får vi även information om den rumsliga placeringen. Dessutom kan vi få omfattande epigenetisk information för en specifik plats i vävnaden, vilket är en av de riktigt fantastiska aspekterna av tekniken, säger medförfattaren Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.
Forskarna betonar att tekniken har ett brett vetenskapligt och medicinskt användningsområde, och hoppas att den kommer att användas för att öka förståelsen för hur olika sjukdomar uppstår.
– Epigenetiska läkemedel är något som kommer alltmer, så vi skulle potentiellt kunna utveckla läkemedel som riktar in sig på dessa epigenetiska mekanismer. Att ha verktygen för att förstå det epigenetiska ursprunget för olika sjukdo
•
Anna Idman
Kroppen är uppbyggd av celler. Likadana celler bildar vävnader, till exempel muskelvävnad och benvävnad. Vävnader bildar i sin tur organ, som hjärta och lungor.
Olika organ bildar organsystem, t ex cirkulationssystemet, matsmältningssystemet, som bildar vår kropp.
Kroppen hos en vuxen person innehåller ungefär 100 000 miljarder celler.
Cellerna är mycket små: Äggcellen är vår största cell - ca 0,1 mm i diameter, röda blodkroppar är minst – ca 0,007 mm i diameter.
Celler består av ca 80 % av vatten.
Alla människans celler har sin början i en befruktad äggcell. Ospecialiserade celler kallas stamceller.
Celler av samma typ bygger upp vävnader. Vävnaderna indelas i fyra vävnadstyper:
Epitelvävnad (ytvävnad) såsom huden och ytorna i matsmältningskanalen och lungorna. I epitelvävnaden kan finnas körtelceller (svett, slem).
Stödjevävnad binder samman vävnader såsom ben, brosk, fett
Muskelvävnad kan dra ihop sig. Muskelvävnaden är vår vanligaste vävnad,
•
Vävnader och celler används allt mer i medicinska behandlingar tack vare stora framsteg inom biotekniken.
Blodbildande stamceller kan transplanteras från benmärg (eller navelsträngsblod) till patienter med leukemi, och ägg och spermier kan användas för provrörsbefruktning (IVF). I båda dessa välkända medicinska behandlingar används människoceller. Andra värdefulla behandlingar är hudtransplantation vid brännskador och hornhinnetransplantation mot synskador.
Benmärg (blodstamceller) och ägg och spermier för IVF-behandling kommer från levande donatorer, medan ersättningsvävnader som hud, ben, hornhinna och hjärtklaffar kan doneras efter döden.
EU-kommissionen finansierar åtgärder på området ämnen av mänskligt ursprung, främst i form av projekt och gemensamma åtgärder med nationella myndigheter. Insatserna ska stödja EU:s arbete för säkerhet och kvalitet, men de kan också förbättra tillgången på ämnen av mänskligt ursprung och effektivisera sjukvårdens rutiner för donation och tillg