Hur växer ben i
•
Ny mekanism för bentillväxt upptäckt
Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att bentillväxt hos möss sker enligt samma princip som för vävnader där nya celler ständigt produceras, såsom blod och hud. Det går emot den tidigare uppfattningen att bentillväxt är beroende av ett begränsat antal stamcellsliknande celler som gradvis konsumeras. Om de nya fynden gäller även för människa kan de få betydelse för behandling av barn med tillväxtproblem av olika slag.
Tillväxt hos barn är beroende av så kallade tillväxtplattor som ligger nära ändarna av alla långa ben i kroppen. Dessa tillväxtplattor består av broskceller (kondrocyter) som bildar en form av byggnadsställning som stödjer bildandet av ny benvävnad. Broskcellerna genereras från stamcellsliknande förfäderceller.
För att långa ben ska kunna växa krävs att broskceller genereras konstant under hela tillväxtperioden. Den allmänna uppfattningen i fältet har varit att det finns ett begränsat antal förfä
•
Benvävnadens omsättning
Huvuddragen i benvävnadens reglering har under de senaste åren kartlagts, och nu utvecklas läkemedel för att minska nedbrytningshastigheten eller till och med återskapa ben [1].
Benvävnaden omvandlas ständigt genom
modellering, i vilken benets storlek och grövre morfologi ändras
remodellering – en process som svarar för omsättning av skelett och frisättning av kalcium och fosfat.
Det är just remodelleringen av moget ben som är involverad vid uppkomst av benskörhet.
Benvävnadens sammansättning
Benvävnaden bildas av osteoblaster, mesenkymala celler som närmast är relaterade till dentin- och cementbildande celler i tanden men också till fibroblaster i huden. Ben bildas initialt genom att osteoblaster syntetiserar typ I-kollagena fibrer med identisk uppbyggnad som hudens och slemhinnornas kollagen. Benmatrixen består till 90 procent av kollagen och det är sammansättningen av de resterande proteinerna som gör benet unikt [2]; som exempel kan nämnas
•
Människans skelett
Människans skelett är det skelett som håller uppe och stöder kroppen hos människor.
En vuxen människas skelett består av 206[1] till 220 ben, beroende på hur man räknar.[2] De längsta och tyngsta benen är lårbenen; det minsta är stigbygeln i örat. Skelettet utgör runt 18 procent av kroppsvikten. Ett nyfött barn har cirka 300 ben i kroppen, och en del av dem växer sedan samman under uppväxten.[2]
Kategorisering
[redigera | redigera wikitext]Man kan göra flera distinktioner vad gäller olika delar av skelett:
- Anatomiskt: Inre skelett (endoskelett) och yttre skelett (exoskelett)
- Funktionellt: Axialskelett, till exempel skalle, bröstkorg och ryggrad, och extremitetsskelett, förutom benen även gördlarna.
- Material: Hydrostatiskt skelett, dermalben
- Form: Långa ben (ossa longa), korta ben (ossa brevia), platta ben (ossa plana) och lufthaltiga ben (ossa pneumatica)
- Placering: Kotor (i ryggraden)