Hur fungerar ett träd
•
Träd
Träd är en mångårig växt som är bunden till ståndort och består av ved. Ett träd har en eller flera stammar som bär upp hela trädet från roten. Veden ger träden egenskapen att bli mycket gamla och stora. Veden består av cellulosa och lignin, som är en form av limsubstans.
De högsta träden är amerikansk sekvoja (Sequoia sempervirens) och mammutträd (Sequoiadendron giganteum) som växer i Nordamerikanska västkustens berg. På engelska kallas de Redwood. De kan bli över hundra meter höga, men det högsta trädet som någonsin noterats är en douglasgran (Pseudotsuga menziesii) vilken år 1895 fälldes vid Vancouver i Kanada. Den mätte 125,7 meter.[1]
Träd är större än buskar, som också har vedartad stam. Botaniskt finns inte någon entydigt fastslagen gräns mellan träd och buskar. Vissa trädslag uppträder både som träd och buske beroende på växtförhållandena. Enligt Nationalencyklopedin anses att ett träd ska kunna nå en höjd av minst fem meter, vilket dock många buskar o
•
Träd året runt
Har alla våra trädslag blommor?
"Nja, kastanj har, rönn, körsbär och apel har. Sen är det de som har hängen. Det är väl också kanske någon typ av blommor? Eken har nog inte några blommor. I alla fall inga som syns. Men det är klart: Det blir ju ekollon, så de blommar väl på något sätt. Granen får kottar, men hur blommorna ser ut vet jag inte."
Så här låter det ibland när vi ställer frågor om träds blommor. Som vuxen inser vi snart att alla träd måste ha blommor för att bära frukt och kunna föröka sig, men många träds blommor är oansenliga. Hos en del träd slår blommorna ut före bladen, hos andra är det tvärtom.
Handen på hjärtat, tänk till ett tag.
- Hur ser våra vanligaste träds blommor ut?
- Björk, hassel och al har hanhängen men hur ser honblommorna ut?
- Alens och hasselns hängen öppnar sig tidigt på våren. Vem hjälper då till att pollinera honblommorna? De måste finnas vid samma tid?
- Björken är spännande, den tycks ha hängen året om. Är hängena av sa
•
Förvånansvärt lite är känt om hur träden anpassar sig till vintern
Att trädens löv blir gula eller röda under hösten vet de flesta, men det är anmärkningsvärt lite forskat om varför bladen byter färg och hur träden vet när det är höst. En av få forskare i världen som ägnat sig åt dessa frågor är Stefan Jansson, genetiker vid Umeå universitet och professor i växters cell- och molekylärbiologi.
En anledning till att det inte forskas speciellt mycket på trädens strategier inför hösten är att det kan vara ganska frustrerande och tidsödande.
– Vi kan i stort sett bara göra ett experiment per år, berättar Stefan Jansson, som hittills framför allt forskat på aspar. Misslyckas vi är det bara att vänta till samma period nästa år. Därför är det nästan ingen annan som är så dum att de forskar på detta.
Man kan tycka att det borde räcka att bara skriva ner i en kalender när man ser att trädkronorna blir gula, men så enkelt är det inte. När bladen ser gula ut har nedbrytnin