Hur mycket bnp lägger
•
Världen
Världens militära utgifter ökade 2023 för nionde året i rad och nådde en ny rekordnivå på 2423 miljarder dollar. USA, Kina och Ryssland spenderar allra mest på militären och har störst militära utgifter.
De största vapenexportörerna i världen 2019-2023 var USA, Frankrike, Ryssland, Kina, Tyskland, Italien, Storbritannien, Spanien, Israel och Sydkorea. Sverige låg på 13e plats. Världens största vapenköpare 2019-2023 var Indien, Saudiarabien, Qatar, Ukraina, Pakistan, Japan, Egypten, Australien, Sydkorea och Kina.
Enligt Sipri ökade de militära utgifterna i alla regioner på grund av den försämrade situationen när det gäller internationell fred och säkerhet. Den största ökningen av militärutgifter kunde ses i Europa, Asien, Oceanien och Mellanöstern.
Under 2023 stod USA och de 31 Natoländerna för 55 procent av världens militära utgifter. De europeiska Natomedlemmarna ökade alla sina militärutgifter under 2023. Sedan Natoländerna förband sig till målet om 2 procent av
•
Kakor på scb.se
På denna sida
BNP senaste året
Det kanske vanligaste avseende BNP är att man tänker på värdet av alla varor och tjänster som produceras i Sverige under ett år. Denna siffra redovisas ofta i miljoner kronor.
Helår, miljoner kronor
| BNP, Bruttonationalprodukt till marknadspris | |
|---|---|
| 2023 | 6 208 117 |
När man talar om BNP som huvudaggregat handlar det vanligen om BNP till marknadspris. Med marknadspriser avses de priser som köparen betalat för produkter vid själva köptillfället inklusive eventuella produktskatter och subventioner.
Långsiktig utveckling av BNP
Ju fler som arbetar och tjänar pengar, desto mer ökar hushållens efterfrågan på varor och tjänster. Det leder till att företagen ökar sin produktion och att hushållens konsumtion ökar. Det gör att även BNP ökar.
När tiderna blir sämre och folk får mindre pengar att röra sig med minskar efterfrågan på varor och tjänster. Då måste företagen anpassa sig till det och prod
•
Senast uppdaterad: 2025-01-30
Statsbudgetens saldo för 2024 visade ett underskott på 104,1 miljarder kronor, vilket är en skillnad på 123,8 miljarder kronor jämfört med 2023. Denna skillnad beror främst på att utgifterna var högre under 2024. Mellan 1970 och slutet av 1990-talet hade Sverige oftast negativa budgetsaldon, vilket innebar att staten behövde låna pengar. Under de senaste 20 åren har dock positiva budgetsaldon varit relativt vanliga, vilket har gett staten möjlighet att amortera på statsskulden.
Som figuren ovan visar var underskott i statens budget mer regel än undantag under 1970-, 80- och 90-talen. Särskilt under nittiotalskrisen blev underskotten betydande. Denna statsfinansiella kris blev dock utgångspunkt för en genomgripande förändring av det finanspolitiska ramverket . Förändringarna drevs också på av EU-medlemskapet, som medförde krav på att följa Maastrichtfördraget och senare också stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. En viktig förändring som genom