Vasaloppet hur många år
•
Vasaloppet – vårt äldsta långlopp
Vasaloppet äger rum första söndagen i mars varje år. Det allra första loppet genomfördes söndagen den 19 mars 1922 då 119 skidlöpare gick i mål. Sedan dess har tävlingen växt – numera brukar Vasaloppsveckan locka mellan 50 000 och 60 000 deltagare. Förutom själva Vasaloppet arrangeras en rad andra skidlopp som Öppet spår, Tjejvasan, Ungdomsvasan, Nattvasan och Vasalopp på kortare delar av sträckan. Under sommaren ordnas olika löp- och cykellopp på sträckan.
Till minne av Gustav Vasa
Vasaloppet körs mellan Sälen och Mora till minne av Gustav Vasa som enligt sägnen ska ha färdats samma sträcka vintern år 1520. När Gustav Vasa befann sig i Dalarna ska han enligt Peder Swarts krönika ha talat till folket i Mora, men när han inte fick dem med sig flydde han vidare mot Norge. Senare ångrade sig Moraborna och skickade några män att hämta tillbaka honom – ”dag och natt skidar så några dalkarlar efter Gustav”. De hinner ikapp honom i Sälen och därmed ge
•
Vasaloppet – hur färdades Gustav Vasa i Dalarna?
Första söndagen i mars varje år stakar sig tusentals skidåkare de nio milen från Sälen till Mora. Så har det med några få års undantag varit sedan 1922, då den första upplagan av Vasaloppet genomfördes. De åkare som glider in mot målgången i Mora möts av den högstämda devisen ”I fäders spår för framtids segrar”, en ordalydelse som skvallrar om loppets bakgrund – som de allra flesta vet är ju tävlingen uppkallad efter Gustav Vasa.
I december 1520 befann sig Gustav Vasa i Dalarna. Där försökte han få allmogens stöd i revolten mot den danske kungen Kristian II, som då styrde Sverige. Men bönderna i Dalarna var inte pigga på att göra uppror. Gustav Vasa tvingades därför fly, för att undkomma Kristian II:s män som var honom i hasorna.
Efter några dagar ångrade sig dock dalkarlarna och skickade några skidlöpare efter flyktingen. De hann upp honom och lovade att stödja hans uppror. Sagt och gjort, 1523 var Kristian II:s makt bruten och
•
Lista över segrare i Vasaloppet
Lista över segrare i Vasaloppet sedan Vasaloppet hade premiär 1922.[1] Samtliga segrare finns inskrivna på Vasaloppsstenen. Att skejta sig fram blev förbjudet i huvudloppet 1987.[2]
"Mora-Nisse" Karlsson vann åren 1943–53 nio lopp (rekord) på tio starter. 1944 förlorade han loppet efter en sekundstrid mot slutsegraren Gösta Andersson, medan han 1952 tvingades ställa in sin medverkan på grund av sjukdom. 1944 vann Karlsson dock alla tre loppen vid svenska mästerskapen och belönades med Svenska Dagbladets guldmedalj.[3]
Åren 1922–1923 och återigen från 1981 tilläts kvinnor delta, dock utan att det korades någon officiell damsegrare före 1997. 1981–1996 uppmärksammas istället snabbaste dam som inofficiell damsegrare.
Segrare
[redigera | redigera wikitext]Herrar
[redigera | redigera wikitext]| År | Namn | Klubb/Nation | Tid | Kranskulla |
|---|---|---|---|---|
| 1922 | Ernst Alm | IFK Norsjö, Sverige | 7:32:49 | Therése Eliasson |
| 1923 | Oskar Lindberg | IFK
|