Hur många icke parerade
•
Skolpengen – effektivitet och konsekvenser
Källa: Riksrevisionen, 2022.
Om kommunen väljer att behålla sin ursprungliga skolpeng kommer den kommunala skolan att få mindre resurser till rörliga kostnader, bland annat stödresurser – 15 000 kronor i stället för 35 000 kronor. Om kommunen väljer att höja skolpengen, kommer det i stället att bli en högre totalkostnad för att ge samma antal elever i kommunen undervisning. Den fristående skola som existerade redan vid år t får även den en högre skolpeng trots att den i vårt exempel inte fått förändrade förhållanden. Antalet elever som byter skola och från vilken, samt kommunens höjning av skolpengen, är hypotetiska tal med ändamålet att illustrera mekanismen bakom det vi ser som en ineffektivitet i finansieringen. Ovanstående är som sagt en illustration på hur det kan bli, i en situation där elevunderlaget är detsamma under de aktuella åren. Vi vill dock betona att så inte alltid är fallet. I kommuner med ett ökande elevunderlag kan
•
Brist på specialistläkare – men inte på underläkare
Regionerna rapporterar en fortsatt brist på läkare i Socialstyrelsens nationella planeringsstöd för 2021. Men det är ingen generell brist. Tillgången varierar mycket beroende på läkares erfarenhet och mellan olika specialiteter, verksamheter och geografiska områden.
– Svårast är det att rekrytera erfarna medarbetare och personal som vill arbeta i glesbygd, säger Katarina Sandberg, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
19 av 21 regioner rapporterar en brist på specialistläkare. Som vanligt är allmänläkare och psykiatrer särskilt eftertraktade, men även ett stort antal andra specialister.
Endast Värmland och Västerbotten upplever att det är en balans mellan tillgång och efterfrågan, även om de ser en brist inom vissa specialiteter. I Värmland uppger regionen också att det är svårt att behålla ST-läkare och rekrytera till glesbygdsområden utanför Karlstad.
När det gäller läkare utan specialistkompetens ser läget ann
•
AP-fondens vd: ”Kan inte parera den här typen av börsfall”
Kristin Magnusson Bernard är vd för den första AP-fonden som förvaltar många löntagares pensionspengar. Vid årsskiftet uppmättes summan till 466 miljarder kronor. Sedan dess har börsen rasat med nästan 28 procent.
– Kortsiktigt kan vi inte parera den här typen av börsfall, säger Kristin Magnusson Bernard, som trots allt ser fördelar i det stökiga marknadsläget.
– Vi kan köpa när andra behöver sälja, tillägger hon.
Känner du någon oro över det finansiella läget?
– Jag ska alltid känna mig stressad i mitt jobb. Har man ansvar för 466 miljarder av svenskarnas pengar ska man vara stressad, säger Kristin Magnusson Bernard.
Tänker långsiktigt
AP-fondens vd belyser också vikten av att ha en plan för fonderna och att våga tänka långsiktigt.
– Det överskott som skapas i pensionssystemet på sikt beror ofta på affärer som vi gör som ser dåliga ut när de görs men på sikt visar sig vara fantastiska.
– Det är inte a