Hur många atomer ingår

  • Hur många elektronskal kan en atom högst ha
  • Hur många elektronskal finns det
  • Vad är ett grundämne
  • hur många atomer ingår

    • •

    Rune Byggningsbacka

    Fakta om atomen

    1. I atomens kärna finns positivt (+) laddade protoner och neutrala neutroner.
    2. Runt kärnan i elektronhöljet rör sig negativt (-) laddade elektroner.
    3. Atomens atomnummer (ordningstal) = antalet protoner.
    4. Atomen har ingen laddning utåt eftersom: antalet protoner = antalet elektroner.



    Atomen (video av Andreas Sandqvist)

    Elektronskal

    1. Elektronerna rör sig inte runt kärnan hur som helst utan de finns i elektronskal.
    2. En elektron placerar sig i ett elektronskal så nära kärnan som möjligt.
    3. Elektronerna i det yttersta skalet kallas ytterelektroner eller valenselektroner.
    4. Antalet elektroner i det yttersta skalet bestämmer atomens egenskaper.
    5. Följande regler gäller för elektronskalen:

    Skalets nummer
    räknat från kärnan

    Max elektroner
    i ett inre skal

    Max elektroner
    i yttersta skal

    1 (K-skal)

    2

    2

    2 (L-skal)

    8

    8

    3 (M-skal)

    18

    8

    4 (N-skal)

    32

    8

    n

    •

    Hej!

    Hur många atomer ett grundämne har är beroende på grundämnets massa. En atom har däremot protoner (positivt laddad), neutroner (oladdad, neutral) och elektroner (negativt laddad) i sig. Man kan inte se hur många atomer ett grundämne har rakt av genom att titta på periodiska systemet, men man kan däremot se protonerna. Protoner+Neutroner=nukleoner(masstalet) <=> Z+N=A.

    Atomnumret = protonerna. Rent allmänt så finns det lika många protoner som elektroner i en atom, sen så finns det lite specialfall som man måste fördjupa sig till.

    Man kan räkna ut hur många atomer, formelenheter osv en massa har med hjälp av Avogrados konstant som är 6,022*10^23/mol.
    __________
    Man kan inte se om en atom är jonform eller molekyl genom att titta på periodiska systemet. En molekyl är när det finns minst två atomer som sitter ihop. tex H2O.

    Jonbindning är lite mer avancerat: Jonbindning, bindningen mellan två joner, en positiv jon (katjon) och en negativ jon (anjon). Föreningar med jonbin

    •

    Grundläggande begrepp

    Atomnummer, \((Z)\) = Antalet protoner i atomkärnan

    Masstal, \((A)\) = Summan av antalet protoner och neutroner i atomkärnan

    Kärnpartiklar (nukleoner) = Protoner och neutroner

    Nuklid = Atomslag (laddat eller oladdat) med ett bestämt antal neutroner

    Isotoper = Nuklider av samma grundämne

    Atommassaenhet \(1u = 1 u= 1/12\) av massan av en kolatom

    Atommassa = Medelmassan för atomer i den naturliga isotopblandningen av ett grundämne. Enheten är \(1 u\)

    Formelenhet = En formelenhet av ett ämne består av de atomer (eller joner) som enligt formeln ingår i ämnet.

    Formelmassa = Massan aven formelenhet. Enheten är \(1 u\)

    Substansmängd, \(n\) = Substansmängden är ett mått på antalet systemelement (ex, atomer, joner, formelenheter, elektroner, osv). Enheten för substansmängd är 1 mol.

    Enheten mol = 1 mol är substansmängden i ett system som innehåller lika många systemelement som det finns atomer.

    Molmassa, \(M\) = Massan per mol. Enheterna för molmassan är