Hur går en narrativ
•
Jakten på en narrativ metod: 5. Positionering och Labov
Det har gått mer än ett halvår sedan jag senast skrev om narrativ metod. Anledningen är enkel: jag trodde mig ha funnit den metod jag ville använda mig av och tänkte skriva det direkt i avhandlingen, inte på bloggen. Men igår visade det sig att jag hade fel.
Jag hade tänkt utgå från William Labovs taxonomi, men inte fullfölja den tämligen krävande analysen utan bara gå halvvägs. Därefter hade jag tänkt titta på hur de personer som figurerar i berättelserna positioneras. Vad betyder nu detta?
Idén kommer ursprungligen från Bronwyn Davies och Rom Harré (1990) och inkorporerades i narrativ analys av Michael Bamberg (1997). Positionering handlar om att de personer som förekommer i berättelser framställs på ett sådant sätt att man får en uppfattning om deras karaktär (det sker för all del inte bara i berättelser, utan i alla former av samtal eller, för att använda en generell klass som innefattar allt, »språkhandlingar« eller
•
Under menyn FORSKNING/Medling beskrivs en medlingsmetod, Narrative Mediation, och referens ges till boken med samma namn av John M. Winslade och Gerald D. Monk.
Efter arbete i Nya Zeeland skrev samma författare Narrative Counceling in Schools. Den kom ut i en andra upplaga 2007. Den narrativa modellen, som betonar miljön och kulturen passar särskilt bra i skolor, skriver författarna. Narrativa samtal är baserade på att berättelser (=narrativ) skapar våra liv, vår verklighet. Genom att ändra den negativa berättelse som definierar och stämplar individer kan vi hjälpa dem att öppna upp för den nya, och positiva, som ger hopp och möjligheter. Detta är ytterligare ett verktyg i konflikthantering för tillämpning i och för den goda skolan.
Jag (Karin Utas Carlsson) har sommaren 2019 för andra gången läst Narrative Counceling in Schools och nu blivit mycket inspirerad att göra reklam för den i skolorna. Tyvärr är boken på engelska och mig veterligt ej översatt. På Adlibris kan
•
Ny studie om hur informationspåverkan genom narrativ fungerar
Information används i allt högre grad som ett centralt verktyg i politiken. Auktoritära stater och andra aktörer utnyttjar engelskspråkiga medieplattformar för att projicera narrativ över statsgränser och bland annat Ryssland lägger stora resurser på detta.
I artikeln Ringing true? The persuasiveness of Russian strategic narratives, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Media, War & Conflict, undersöker Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap, och Magnus Lundström, doktorand, vilka typer av argument som gynnar ett narrativs genomslagskraft.
Mottagligheten för strategiska narrativ varierar
– Vi fann att ryska strategiska narrativ publicerade av den statskontrollerade nätplattformen Sputnik vann gehör hos svenska läsare, trots att de inte återspeglade läsarnas tidigare erfarenheter, samt upplevdes som ostrukturerade. Detta tyder på att narrativ kan ”gå hem” hos läsare även om de är uppbygg