Hur märker man begynnande
•
Vanliga symtom och varningssignaler på Alzheimers sjukdom
Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk.
Det finns ett antal tillstånd som kan ge symptom som liknar demens, exempelvis depression, infektioner, utmattningssyndrom, förändringar i ämnesomsättningen (hypertyreos/hypotyreos) och andra neurologiska tillstånd. Flertalet av dessa kan behandlas framgångsrikt. Även felaktigt använda läkemedel eller bristtillstånd som B12 vitaminbrist kan ge upphov till demensliknande symtom som kan åtgärdas om de upptäcks.
Symtomen kan vara åldersrelaterade
Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk. När sjukdomen debuterar i högre åldrar är minnesstörningar det vanligaste och kanske många gånger de enda symtomen. Men man kan också ha symtom utan att ha minnesproblem.
När yngre
•
Om du misstänker att en närstående har en demenssjukdom
Att se en närstående drabbas av en demenssjukdom är psykiskt påfrestande för de flesta. I många fall är inte den som är sjuk redo att prata om detta och som närstående kan det vara svårt att veta vad man ska göra.
Att se en nära drabbas av en demenssjukdom är en psykisk belastning för de flesta. Många saknar ofta kunskaper om sjukdomen och även om man läser på kan det vara svårt att veta hur man ska agera.
Tidiga tecken på demenssjukdom
Om du misstänker att en närstående har drabbats av en demenssjukdom är det vissa symtom du kan titta efter.
Glömska är ofta det första tecknet. Andra tecken kan vara att personen inte längre kan utföra sysslor som hen alltid har gjort tidigare, som att brygga kaffe, laga mat, betala räkningar eller hitta till platser där personen varit många gånger förut.
En person med demenssjukdom kan ha en annan verklighetsuppfattning än du som närstående. Försök att undvika att hamna i diskussion
•
En demenssjukdom innebär en stor omvälvning. Ur ett psykologiskt perspektiv kan sjukdomsförloppet delas upp i olika faser. Birgitta Ingridsdotter, geropsykolog, tar upp de viktigaste förändringarna för både den direkt drabbade och de anhöriga.
Livet blir aldrig mer detsamma när någon närstående drabbas av en demenssjukdom. Sjukdomen kan utvecklas på lite olika sätt, förloppet skiljer sig från person till person. Under mina dryga tjugo år inom äldreomsorgen har jag ändå sett vissa gemensamma drag, åtta psykologiska faser som alla demenssjuka och deras anhöriga tycks gå igenom.
I dessa faser bildar psykologiska förändringar och reaktioner ett mönster som delas av andra i samma situation. Givetvis är variationen stor; hur länge man befinner sig i varje fas, hur tydlig den är och hur den upplevs är helt individuellt. Faserna kan även överlappa varandra.
Varje fas kan beskrivas utifrån de anhörigas perspektiv och utifrån hur personalen inom omsorgen kan bemöta och stötta den anhörig