Hur framställer man kol


  • Vad är amorft kol
  • Kol användningsområden
  • Vad används amorft kol till
  • hur framställer man kol
  • Kol (bränsle)

    För andra betydelser, se Kol (olika betydelser).

    Kol är en beteckning på ett antal bränslen i fast form, varav flera är naturligen förekommande fossila bränslen. De bränslen som betecknas kol innehåller en hög andel av grundämnetkol, normalt minst 50% av vikten och 70% av volymen. Inget av dem utgörs dock av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På flera andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska, Kohlenstoff (grundämnet) respektive Kohle (bränslet) på tyska och carbone (grundämnet) och charbon (bränslet) på franska.

    Kol är en betydande energikälla för produktion av värme och elektricitet och kan även användas som råvara för syntetiska bränslen och andra produkter inom den petrokemiska industrin. Intresset för kol som energikälla har varierat i takt med priset på den mera värdefulla råoljan.

    Förbränning av kol är en be

    Träkol

    Träkol är ett brunt eller svart material som framställs genom upphettning av trä i en syrefattig miljö, en process känd som pyrolys (torrdestillation). Som biprodukter bildas tjära, metanol och ättiksyra. Träkol består till största delen av grundämnet kol och kan användas som bränsle. Tidigare användningsområde för träkol har varit tackjärn, krut och gengas. På senare tid har dess användning som grillkol blivit vanlig. Industriellt har dock stenkolet till stor del ersatt träkolet. Tjära och ättiksyra bildas främst inom temperaturintervallet 250-300 oC. Reaktionen är exoterm inom detta temperaturintervall. Vid kolning bildas typiskt: 28-40% träkol, 11-13% gaser (koldioxid, koloxid, metan, eten), 2-4% ättiksyra, 4-18% tjära, 26-40% vatten.[1]

    TräslagTräkolÄttiksyraTjäraGaser
    Bok3481416
    Ek3661415
    Gran3441615
    Tall3341915

    [2]

    Framställning

    [redigera | redigera wikitext]

    Framställning börjar med at

    Kolets kemi kallas för organisk kemi. Kemi som inte innehåller grundämnet kol kallas för oorganisk kemi.

    Det som gör grundämnet kol speciellt är att det kan binda upp till fyra andra atomer samtidigt och bilda långa kedjor och ringar. Andra grundämnen kan vanligtvis binda till en, två eller möjligtvis tre andra atomer.

    Dessutom kan kol bilda en mängd olika strukturer. Molekylerna med kol kan vara raka, grenade eller ha formen av en ring. Molekylernas storlek kan vara från några atomer till flera tusen. Det finns nästan oändligt många olika sätt att bilda molekyler som innehåller kol.

    En kemisk bindning innebär att atomer dras till varandra (attraheras) på grund av deras elektriska laddning. Detta gör att atomer sitter ihop och bildar kemiska föreningar.

    Vad gör kol så intressant?

    • Kol är förutsättningen för liv. Alla levande organismer innehåller kol. Utan kolets egenskaper hade det troligtvis inte funnits liv på jorden eftersom inget annat grundämne kan ersätta kol