Hur lång är huggorm

Årligen vårdas cirka 400 personer på sjukhus till följd av huggormsbett och av dem får 20-30% måttliga till allvarliga symtom. Reaktionen efter huggormsbett varierar dock kraftigt beroende på mängd injicerat gift och även "torra" bett utan giftinjektion förekommer. 

Symtom

Vanligen ser man två små bettmärken med 6-9 mm mellanrum. Om en huggorm injicerar gift medför det i de flesta fall smärta och senare en blåaktig svullnad kring bettstället. I allvarliga fall kan man redan tidigt bli allmänpåverkad med symtom som yrsel, illamående och kräkningar, diarré, buksmärtor, andningssvårigheter, blodtrycksfall, hjärtpåverkan och sänkt medvetandegrad. Svullnaden och missfärgningen kan spridas och omfatta hela den bitna kroppsdelen och också delar av bålen. I regel klingar svullnaden av inom ett par veckor men kvarstående eller återkommande besvär kan förekomma.

Tänk på

• att lämpliga skor eller stövlar kan skydda mot ormbett. De flesta blir bitna i foten eller ankeln.
• att a

  •

  Huggormar

  Huggormar (Viperidae) är en familj av cirka 200 giftiga mark- och trädlevande ormarter över hela världen utom Australien och vissa öar.^[1]Gifttänderna är långa och placerade framtill på korta vridbara överkäksben och fälls fram i samband med hugg. Ormgiftet är vanligen vävnadsnedbrytande.^[1] Huggormar har en tjock, satt kropp, som först efter höjd med analöppningen brant avsmalnar. Huvudet är trekantigt och giftkörtlarna sväller ut på sidan av detta. Ormarna anpassar sitt gift till dess byte. Ögat har en "kattpupill" (en strimma).

  Familjen indelas enligt ITIS i fyra underfamiljer: (1) Viperinae (egentliga huggormar eller viperor), (2) Crotalinae (näsgropsormar, inklusive skallerormar), (3) Azemiopinae (endast bestående av arten Feas huggorm) samt (4) Causinae.^[2][1] Underfamiljen Viperinae föder vanligen sina ungar levande. Viperinae innehåller i sin tur arterna sandhuggorm, hornhuggorm, puffadder och sandrasselorm, samt den i Sverige endast förekommande art

  •

  Huggorm

  Denna artikel avhandlar djurarten Vipera berus, för övriga huggormar se familjen huggormar.

  Huggorm (Vipera berus) är en art inom familjenhuggormar och som förekommer över stora delar av palearktis.

  Utseende

  [redigera | redigera wikitext]

  Merparten huggormar är runt 60 cm långa. Huggormshanen blir oftast inte längre än 65 cm lång och honan ca 10 cm längre. Enstaka exemplar om cirka 100 centimeter är kända.^[2] Huggormens pupill är svart och vertikal, likt kattens, till skillnad från snokens runda. Området runt pupillen varierar från rödfärgad till bärnstensliknande.

  Huggormen har oftast relativt ljus grundfärg, ofta ljusbrun, med ett mörkt sicksack-band längs ryggen. Det finns också helsvarta, melanistiska individer. Ärftligheten är inte helt klarlagd, men fler hanar än honor är helsvarta^{[källa behövs]} eller har andra färgvarianter som ljusare grundfärg eller silvergrå till ljust gråblå.^[3] Det finns även normalfärgade