Hur många har pluggat
•
Här hoppar flest av
Trycket på högskoleplatser är högre än någonsin. Men nästan 30 procent hoppar av sin utbildning redan under första terminen vilket kostar lärosätet, samhället och studenten stora pengar.
–Avhopp är problematiskt på många olika sätt. Lärosätet får inte sina pengar för utbildningsplatsen, samhället förlorar på att utbilda en individ som inte kommer jobba inom området och studenten förlorar privatekonomiskt eftersom man har tagit studiemedel, säger Staffan Andersson, universitetslektor i fysik vid Uppsala universitet som har forskat på avhopp.
Flest avhopp från fristående kurser
De allra flesta avhopp sker det första året på högskolan. Av samtliga högskolenybörjare höstterminen 2011 fanns endast 71 procent kvar som registrerade i högskolan vårterminen 2012. Avhoppen är störst bland de som läser fristående kurser, och större bland de som läser generella program än bland dem som läser program som leder till yrkesexamen.
Tittar man på examensfrekvensen,
•
Så många poäng kan du tacka ja till
Du kan tacka ja till 210 högskolepoäng (hp) per termin och bli antagen till 45 hp.
Tacka ja både för att bli antagen och för att stå som reserv
Du kan som mest läsa 45 hp per termin. En termins heltidsstudier är 30 hp och halvtidsstudier är 15 hp. Utgångspunkten är alltså att du kan läsa mer än heltid på en termin.
JA på max 210 hp per termin
Svara JA i ditt svarsbesked både när du vill stå kvar som antagen och när du vill stå som reserv. Sammanlagt kan du tacka ja till 210 hp.
Om du blivit antagen till 45 hp kan du alltså stå som reserv till maximalt 165 hp. Du kan bara stå som reserv till utbildningar som du har prioriterat högre än de du har kommit in på, eftersom du stryks från utbildningar du har prioriterat lägre.
Om du inte fått någon utbildning
•
Kakor på scb.se
Befolkningens utbildningsnivå har stigit kraftigt i Sverige sedan millennieskiftet. Ett mått på det är hur stor andel av alla personer i åldern 20–64 år som har minst en gymnasieutbildning. Där är utvecklingen mellan år 2000 och 2020 tydlig bland såväl inrikes- som utrikesfödda, visar SCB:s registerdata för integration.
– I hela landet har andelen utrikesfödda personer i arbetsför ålder med minst en gymnasieutbildning ökat från 68,6 procent år 2000 till 72,7 procent år 2020, säger Daniel Kruse, statistiker på SCB.
Bland personer födda i Sverige i den aktuella åldersgruppen ökade andelen med minst en gymnasieutbildning från 80,6 till 91,1 procent under samma period.
Samtidigt har andelen utrikesfödda med minst en gymnasieutbildning ökat i 159 kommuner sedan år 2000.
– Man kan se ett generationsskifte i statistiken. År 2000 var det många i åldern 20–64 år som hade börjat jobba direkt efter grundskolan. Nu är en stor del av dem pensionärer. Det gäller både per