Hur mäta biologisk
•
Att kunna mäta biologisk mångfald är viktigt
Inom stenmaterial jobbar vi mycket med biologisk mångfald. Men hur ska man kunna mäta det?
Som råvaruhandläggare på NCC präglas min vardag av frågor kring hållbarhet och det tar sig bland annat uttryck i hur den biologiska mångfalden ska kunna främjas i våra täkter. I slutet av maj i år deltog jag i ett studiebesök i Sigtuna med omnejd för att se exempel på hur biologisk mångfald kan mätas vid exploatering. Studiebesöket, som arrangerades av nätverket tog avstamp i ett verktygsom kvantifierar ett projekts ekologiska fotavtryck för att möta efterfrågan på KPI:er för biodiversitet.
Studiebesöket fördelades på en förmiddag i ett skogsområde utpekat för en ny detaljplan och en eftermiddag i Steningedalens naturreservat som varit föremål för en stor våtmarksrestaurering. Vi vandrade genom olika naturvärdesklasser samtidigt som vi blev guidade i hur områdena bedöms och klassas: har det skett avverkning/gallring, finns det variation i växter
•
Att mäta biologisk mångfald är en utmaning, men en nödvändig sådan. Biologisk mångfald, som innefattar variationen mellan arter, livsmiljöer och genetiska skillnader inom arter, är avgörande för ett hälsosamt och resilient ekosystem. I takt med att hoten mot denna mångfald växer – på grund av urbanisering, förlust av naturmiljöer och klimatförändringar – ökar behovet av pålitliga metoder för att kvantifiera och förstå förändringar i naturens mångfald. Inte minst för oss som vill att våra solparker ska kunna bidra till ökad biologisk mångfald.
Vad innebär att mäta biologisk mångfald?
Att mäta biologisk mångfald handlar inte bara om att räkna antalet arter i ett område. Det innefattar också att förstå variationen i ekosystemen, bedöma hur olika livsmiljöer bidrar till artmångfalden och mäta de genetiska skillnaderna inom arter. För företag och organisationer som vill göra hållbara val är det också viktigt att ha metoder för att bedöma deras påverkan på naturen.
I Sv
•
Det hittills mest exakta testet för att mäta biologiskt åldrande enligt ny studie
– Resultaten visade att den biologiska klockan tickar snabbare hos patienter med kronisk njursjukdom än hos en genomsnittlig person och detta verkar fortsätta även efter dialysbehandling. De biologiska klockorna verkade dock ticka långsammare efter en njurtransplantation, säger Helen Erlandsson, doktorand vid samma institution och delad försteförfattare till studien, samt överläkare vid njurmedicinska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Även om de epigenetiska klockorna alla visade en liknande bild, fann forskargruppen att ingen av de nuvarande klockorna var korrekt i en klinisk miljö, och alla visade sig vara felaktiga i olika grad när de testades i frisk vävnad över tid.
Utvecklade en ny typ av klocka
För att åtgärda detta utvecklade forskargruppen i Glasgow en ny, mer exakt epigenetisk klocka som fungerar på frisk och sjuk vävnad. Resultaten från denna nya klocka stämde överens med