Hur ärftligt är grön
•
Grön starr
Medicinskt granskad
Grön starr är ett samlingsnamn på tillstånd som leder till skador på synnerven. Synnerven är helt avgörande för att ha en bra syn, och utan behandling kan grön starr till slut leda till blindhet. Skadorna beror i många fall på ett för högt tryck i ögat. Det är vanligt att inte lägga märke till problemen innan stor skada redan skett. Det är därför väldigt viktigt att bli undersökt.
Vad är grön starr?
Grön starr är en sjukdom där synnervens fibrer tar skada. Om tillräckligt många fibertrådar skadas kan det uppstå fläckar i synfältet där synen är nedsatt. Grön starr kallas också för glaukom.
Det finns olika varianter av glaukom:
Kroniskt glaukom eller öppen kammarvinkelglaukom utvecklas långsamt och är den vanligaste formen.
Sekundärt glaukom beror på annan underliggande sjukdom.
Medfött glaukom finns redan från födseln och är mycket ovanligt.
Akut glaukom uppstår hastigt och ger akuta symtom som kräver snabb vård på sju
•
Färgblindhet – så funkar det: Är du färgblind utan att veta om det?
Ungefär en halv miljon svenskar har någon slags störning i färgseendet, och i värsta fall färgblindhet. Det är alltså relativt vanligt - men vad vet du om färgblindhet? Optiker Caroline Schiller på Specsavers reder ut begreppen med fem fakta om färgblindhet – så funkar det:
1. Många är färgblinda utan att veta om det
– Färgblindhet kan ibland vara svår att upptäcka. En person som varit färgblind i hela sitt liv har ju vant sig vid att se världen på ett visst sätt. Då och då kan färgblindhet dock märkas i vardagliga situationer: Till exempel när man plockar lingon i skogen har en färgblind person svårare att urskilja bären i riset. Att välja kläder som matchar kan innebära svårigheter för någon som inte är så bra på att uppfatta färger, så klädvalen kanske blir mindre lyckade i andras ögon.
2. Röd-grön färgblindhet är den vanligaste formen av störning i färgseendet
– En färgblind person kan inte uppfatta fär
•
Det har gjorts en del forskning om hur vi påverkas av färg, men forskarna är noga med att resultat som har erhållits under kontrollerade laboratorieförhållanden inte behöver vara giltiga i mer komplexa sammanhang. Det man kan säga med ganska stor säkerhet är att rum med röda och gula färger tycks ha en uppiggande effekt medan rum med blågröna färger verkar lugnande. Men det viktigaste är ofta inte om färgen är röd eller blå, utan hur stark den är, och inte minst vilka färger som ses tillsammans. Hög visuell komplexitet i form av många starka färger i brokiga mönster ger upphov till mera stress än neutralt gråa rum.
Hur detta påverkar oss i praktiken är betydligt mera osäkert. Verkliga miljöer har sällan eller aldrig lika renodlade färgsättningar som forskarnas försöksrum, och vi påverkas också olika beroende på vad vi ska göra i rummet. Även individens egen personlighet och tillfälliga känsloläge spelar in, och det finns stora skillnader i hur olika människor påverkas.
En del av p