Hur ofta får suggan

  • Vad äter vildsvin
  • Hur många kultingar får en gris
  • Hur många vildsvin finns det i sverige
  • hur ofta får suggan

    • •

    Under åren har suggan blivit mer effektiv och har därför högre krav på miljö och skötsel. Ett gott hull är grundförutsättningen för att suggor i en grupp kommer i brunst och blir dräktiga samtidigt för att nästa grisningsomgång i sin tur ska bli sammanhållen. Utdragna grisningsomgångar missgynnar både de först grisande suggorna och de senast födda smågrisarna. En negativ spiral sätts igång som ofta är svår att bryta.

    Ökad mjölkproduktion
    På tio år har avvänjningsvikten ökat 1,5 kg/gris och antal avvanda grisar har enligt PigWin ökat med 0,8 grisar/kull. Kullvikten vid avvänjning har alltså ökat från 82,5 kg till 105 kg med samma digivningstid, 34 dagar. I många besättningar är medelkullvikten vid avvänjning ännu högre. Den ökade kullvikten vid avvän

    •

    Skötsel och stallmiljö för grisar

    Stallmiljö för grisar

    Stallar och andra förvaringsutrymmen ska ge dina grisar det skydd de behöver. Du ska hålla utrymmena rena. Utrymmena ska vara så rymliga att alla djur i utrymmet kan ligga samtidigt och röra sig obehindrat. Utforma utrymmena så att dina grisar kan bete sig naturligt.

    Du ska utforma inredning och utrustning i ett stall så att dina djur inte riskerar att skadas. Inredningen får inte heller på något annat sätt vara en risk för djurens hälsa eller hindra dina grisars rörelsefrihet eller vara störande för dem. Du ska också se till att klimat, ljus- och ljudförhållanden är anpassade till djurens behov.

    Stallavdelningar vid slaktgrisuppfödning

    Om du har kontinuerlig uppfödning av slaktgrisar får du hålla högst 200 slaktgrisar i samma stallavdelning.

    Om du har omgångsuppfödning av slaktgrisar gäller följande:

    • Om grisarna kommer från en och samma besättning finns det ingen generell begränsning för hur många slaktgrisar som du få

      •

      Hur stora är våra suggor?

      Utfodring av suggor är en ädel konst. Målet är hållbara, produktiva och friska djur som är lagom stora och har ett relativt konstant och bra hull. Men hur når vi dit? Vad säger rekommendationerna och hur ser det egentligen ut i svenska besättningar i dag?

       


      Det finns i dag mycket rekommendationer gällande gyltans ålder och vikt vid första betäckning och vad som kan hända om hon avviker från ”normen”. Däremot så finns det inte mycket skrivet om hur suggans hullutveckling/viktutveckling ska vara under resten av hennes liv. 

      Vi vet att suggor som pendlar mycket i hull, så kallade ”jojosuggor”, medför en merkostnad i foder för att hämta ikapp förlorat hull. Samtidigt så har vi ”nytt” avelsmaterial som vi fortfarande bedömer efter den ”gamla” hullbedömningsmanual