Hur får molekyler fullt


  • Vad är en molekylförening
  • Vad är metallbindning
  • Polär kovalent bindning
  • hur får molekyler fullt
  • Elektronparbindning

    Atomer kan få fullt yttre skal på ett annat sätt än att tömma eller fylla på detta med elektroner. Nedan visas några exempel på hur atomer delar på elektroner och på detta sätt får tillgång till åtta elektroner i yttersta skalet.

    Fluor har sju valenselektroner eftersom den står i grupp 17 i periodiska systemet. I denna modell är endast valenselektronerna markerade.

    Tidigare har nämnts att atomer strävar efter att ha åtta elektroner i yttersta skalet fördelade på fyra elektronpar. Hur kan då grundämnet fluor överhuvudtaget finnas som grundämne? Ämnet kan väl endast finnas som fluoridjoner eftersom det är enda sättet för atomerna att få åtta elektroner i yttersta skalet. Förklaringen är följande:

    Om en fluoratom kommer i kontakt med en annan fluoratom, vilka båda strävar efter att få fullt yttersta skal, kan de fylla sitt valensskal genom att dela på två elektroner.


    Båda atomerna får tillgång till 8 valenselekt

    Molekylbindning kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning.

    Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor. Atomerna sitter då ihop två och två.

    Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

    I exemplet ovan med väte nedan har atomkärnorna en proton. Varje väteatom har en valenselektron. Dessa två elektroner går runt båda atomkärnorna. Det innebär att båda väteatomerna får fullt yttersta skal eftersom de har elektronerna gemensamt. K-skalet är fullt med två elektroner.  Detta kallas molekylbindning.

    När atomer har molekylbindning är det alltid bara valenselektronerna som berörs. I den organiska kemin binds alltid atomerna ihop med molekylbindning. Vanligtvis visas bindningarna med streck. Varje streck motsvaras av två valenselektroner d.v.s. en molekylbindning. Vätet har en valenselektron

    molekyler

    Smaragdalena skrev:

    Hur långt har du själv kommit med frågan? Hur många elektroner finns de i det yttersta skalet i en kvävetom? Hur många fler behövs för att det skall bli ädelgasstruktur?

    Det står i Pluggakuten regler att du skall visa hur du har försökt och hur långt du har kommit. /moderator

    jag skrev  

    3. För att vi ska kunna veta hur molekyler ser ut så det är viktigt att veta vad egentligen innebär molekyler? Ju, det är när två eller flera atomer sätter ihop. Kväveatomer har fem elektroner i sitt yttersta skal och den fattas tre elektroner för att få en fullt yttersta skal då behöver den tre väteatomer till för att få en fullt yttersta skal. När väteatom komma kontakt med kväveatom då bildas molekyler det vill säga att kväveatom som fattas tre elektroner då ska den få tre till väteatom genom att bildas tre eletronmon i den yttersta skalen och de ska binder var sin väteatom, alltså finns det en väteatom i tre av tetraederns hörn. Detta ger formen NH3