Hur bakterier rör sig
•
Många bakterier kan simma med hjälp av utskott som kallas flageller. Bakterierna skjuter fart framåt och tvärvänder när de stöter emot något. Rörelsemönstret kallas för run and tumble och har framför allt observerats hos bakterier som rör sig i vatten eller andra lättflytande lösningar. Men exempelvis tarmbakterier måste ta sig fram genom en geléartad soppa. Nu har forskare från Princeton university i USA visat hur det går till.
Forskarna skapade en genomskinlig, trögflytande och porös lösning, en hydrogel. De tillsatte bakterier av arten Escherichia coli och filmade deras rörelser genom ett mikroskop.
– Hydrogelen designades för att efterlikna den miljö som finns på många platser där bakterier lever. Ett exempel är det lager av slem som finns inuti magen, säger Sujit Datta, docent i kemisk och biologisk ingenjörsvetenskap vid Princeton university.
Filmmaterialet visar att bakterierna ofta fastnar i den här sortens lösningar. En bakterie som fastnat sprattlar runt tills den k
•
Hur bakterier reagerar, rör sig och bromsar
Många bakterier lever i miljöer som är under ständig förändring, till exempel vatten och jord. Ett sätt för bakterier att anpassa sig till dessa förändringar är att förflytta sig till de för stunden mest gynnsamma platserna. Detta är möjligt genom att bakterier som kan röra sig har receptorer som fungerar som ”näsor”. Dessa känner av olika faktorer så som näringsämnen, gifter, syre och ljus, och styr bakterierna att röra sig mot eller ifrån dessa.
Pseudomonas putida är en jord- och vattenlevande bakterie med flera egenskaper som gör den intressant för många olika bioteknologiska applikationer, till exempel för att producera kemikalier och bryta ner föroreningar. För att utnyttja bakterien optimalt och kunna förutspå hur den påverkas i olika situationer krävs det att man förstår hur den reagerar och beter sig.
Molekylärbiologen Sofia Österberg visar i sin avhandling att en av receptorerna i P. putidas ”näsa” känner av bakterie
•
Bakterier
Bakterier (Bacteria) eller eubakterier (Eubacteria) är encelliga mikroorganismer utan cellkärna och andra membranomslutna organeller; de har dock ribosomer[1][2]. Bakterier räknas till prokaryoterna som även inkluderar domänenarkéer.[3] Bakterier är vanligtvis ett antal mikrometer långa och väger ett antal hundra femtogram. Bakterier kan ha ett varierande utseende, bland annat formade som sfärer, spiraler (helix) eller stavar.
Studier av bakterier kallas för bakteriologi och är en gren inom mikrobiologin. Bakterier kan hittas i alla ekosystem på jorden, i varma källor, bland radioaktivt avfall,[4] i havsvatten och djupt ned i jordskorpan. Vissa bakterier kan till och med överleva i extrem kyla och i vakuum. I genomsnitt finns 40 miljoner bakterier i ett gram jord och en miljon bakterier i en milliliter färskvatten. Bakterier utgör en viktig länk i näringskedjor, ett exempel är kvävefixering från jordens atmosfär. De flesta arter av bakterier är fortfar